Jobbar mig vidare genom rysshögen i 1/48. Letade efter något lite lättbyggt och hamnade då förstås med modellbyggarens osvikliga logik på den här. OEZ/Smer/KP:s Su-7 från runt 1990. Med dagens mått mätt förstås ett riktigt ök. Men sett till sin tid, ändå imponerande på många sätt. Visst, panellinjerna är i bredaste laget och detaljeringen kanske lite väl grov. Men ställt mot den dåtida konkurrensen och det faktum att den ändå är helt okej i formerna, ändå bättre än man skulle kunna tro.
Lådan innehåller delar både till BKL och BMK-versionerna. Eftersom jag byggde exportversionen BMK med mindre ställ, innebär det att "bulorna" vid huvudställen måste slipas bort (på kroppshalvan till vänster är den kvar). I lådan finns olika underdelar av vingarna till de olika versionerna - ambitiöst!
Ibland är detaljeringen som sagt lite väl grov. Värsta exemplet är utsläppen som ska sitta på ryggen. Det blev till att ta fram skalpellen och skulptera lite även här.
Den bristande detaljeringen i cockpit gör att huven får bli stängd. Lådans stol är däremot i simplaste laget och behöver göras något åt. Hade tänkt använda Pavlas resinstol, men den var för stor. Så det blev till att leta upp en gammal stol, från Trumpeters Su-9, och pimpa den lite:
Till min stora förvåning var passformen över förväntan. Två rejäla grodor finns; vingarnas infästning mot kroppen, främst undersidan och den bakre delen, samt stabilisatorn som inte passar alls. Här blev det till att slipa och spackla en hel del. Fenan krävde viss finslipning, men i övrigt funkar det mesta riktigt bra.
Cockpiten i färdigt skick: Även partierna framför instrumentpanelen och bakom stolen fick scratchas, där var det helt blankt...
Efter primer och finjustering var det dags att börja måla! Den här gången med Mr. Paint, kamouflaget målades utan maskering (är lite trött på att maskera kamouflage). Lådans dekaler var oanvändbara, dessutom till fel individ, så det fick bli ett ihopplock med rundlar från Eduards MiG-21 plus en del annat från arkivet.
Efter wash och rejäl vädring, var den klar. Skaffade även ett pitotrör från Master.
De lite grovhuggna ställen fick lite extra detaljer.
Panellinjerna är kanske i fetaste laget, men på något sätt funkar det på detta även i övrigt rätt grovhuggna flygplan. Det som slår en är hur stor den är jämfört med t ex en MiG-21.
Trots modellens tillkortakommanden var det faktiskt ett riktigt kul bygge. Skulle absolut kunna tänka mig att bygga en till. KP har ju givit ut den på nytt, men då i lite trevligare plast än den ganska hårda, spröda plast som den här originalutgåvan var gjuten i. Plus med betydligt bättre dekaler och lite ets och masker. Kan mycket väl hamna i min stash en vacker dag. Och faktiskt, direkt efter avslutat bygge köpte jag faktiskt in ytterligare en gammal OEZ: Nämligen deras Su-25UBK, men i KP:s uppdaterade boxning med massor av extra godis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar