Precis innan handlarna plockade ihop på AIM 2017 upptäckte jag till min förskräckelse att jag hade trehundra spänn kvar i plånboken. Ett snabbt besök hos Alfa löste den pinibla situationen och 299 kronor senare var jag ägare av Eduards MiG-21PF. Ännu en i den obyggda kollektionen av dylika, tror att jag har fem stycken nu. Men till skillnad från övriga hamnade den här direkt på byggbordet. Och eftersom detta är en dröm som modell, en ren fröjd att bygga, var den klar några veckor senare, faktiskt flera timmar innan det var dags att packa inför C4...
Det här var Weekend Edition-utgåvan, så inget ets följde med. Lite dumt är att etsdelarna som bara är med i Profipackutgåvorna inte finns i någon annan form. Det gör att vissa delar måste scratchas. En onödig plump i Eduards annars så byggarvänliga protokoll. Exempel är skyddet över huvudet på stolen, sidopanelerna i cockpit och delar av huvudställen.
Eduards MiG-21:or är fantastiskt fina, bland de allra bästa modeller jag byggt överhuvudtaget. Bra passform, smarta lösningar, fin detaljering, smäckra panellinjer, suveräna dekaler... Det finns helt enkelt inte så mycket mer att önska sig!
Inga större problem under bygget i övrigt. Målad med Gunze och Tamiyafärger i - som alltid - en salig blandning.Körde ett lager Tamiya silver på burk innan kamouflaget, en bra grund för chippning. Och det fick bli en DDR-kärra den här gången.
Något pris blev det inte på C4, även om jag är mer nöjd med den här än med den prisbelönta Jak-28:an. Men den är ju inte i närheten av att vara så häftig. Fast en MiG-21 är ändå alltid en MiG-21.
Och det blir fler Eduard-tjugoettor. Har en hög MF, en bis och en PFM liggandes. Modeller man ser fram emot att bygga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar