.jpg)
Ibland blir massor av fel till slut rätt. Så var det med det här bygget. Utdraget i tid och förföljt av allehanda jävelskap, mynnade det ut i en av de bästa modeller jag någonsin byggt. Ibland får man helt klart slita för att nå resultat... Allt började för ett par år sedan då jag ambitiöst nog drog igång ett dubbelbygge av Hellers Lansen. En S 32 och en A 32 där tanken var att lägga lite mer krut på spanaren medan attacken skulle "bygga sig självt" om jag tog den samtidigt. Ja, eller hur!
Nåväl. Ambitionen var hög och kärran skulle pumpas full med alla aftermarketdelar som fanns. Maestros tre fotoets för cockpit, diverse andra detaljer, luftbromsar och stege, deras vacumhuv samt deras resintank. Plus RBD Decals dekalark. Nu jäklar! Allt drog igång och nya panellinjer ristades och ett helt nytt hjulhus scratchades i plasticard
Men sedan orkade jag inte fullfölja och kärran blev liggandes ett par år. Men i somras träffade jag en bekant som försåg mig med inspirerande referensbilder, och då tog jag mig äntligen i kragen. I höstas, lagom till C4 Open fick jag den äntligen klar. Prisa fotografer och utställningar! Utan dem skulle man aldrig få något klart.
Mycket strul var det under resans lopp. Allt avslutades med att det visade sig att jag hade glömt lägga tyngd i nosen. Allt löstes med en snabbt ihopsnickrad bottenplatta som fixades till kvällen innan C4...
Nog gnällt nu. Allt målades med Gunze, och en hel del chippning gjordes där den underliggande primern, Tamiyas aluminium på kanna, togs fram. Därefter vädrades allt med torrpastell för att få fram den typiska Lansen-skabbigheten från sent sjuttiotal.
Luftbromsarna är förstås utfällda på klassiskt Lansenmanér. Till slut blev jag ändå som sagt väldigt nöjd med maskinen och till min stora glädje blev den klassegrare i Flyg 1/72 på Modellexpo 08 Open 2014. Dessutom fick jag med mig ett brons i klassen för utökad bedömning på C4 Open ett halvår tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar