fredag 12 oktober 2018

Saab JA 37DI Viggen, Tarangus 1/48 (2018)


För något år sedan lyckades jag ro hem Tarangus pris på Open med min Saab Safir. Priset var deras Viggen lastad med godis. Märkligt nog hade jag den inte, jag hade ju redan byggt en JA 37 och hade egentligen tänkt avvakta tills SF 37:an, men det här såg ju inte så lite läckert ut.

Hos Rebell Hobby såg jag till att komplettera lite ytterligare, så till slut satt jag med den här ganska imponerande uppställningen:


Lite bilder från bygget: Cockpit är fin, i synnerhet med fotoetset, men partiet bakom stolen är dessvärre helt slätt (som så ofta, även på väldigt väl detaljerade modeller). På Maestros etsark finns en del som ska kompensera detta - för övrigt faktiskt på mitt initiativ. Smällde dit den, men blev inte helt nöjd. Även om mycket försvinner när stolen kommer dit, känns den lite för tvådimensionell.

Med stängd cockpit funkar den nog utmärkt, men här ska det vara öppet. Så jag plockade bort den och satte igång med att scratcha. Ett par timmars jobb senare kändes det hela betydligt bättre:


Pilot Replicas RAT och stol är riktigt fina:



Hjulhusen fick lite extra kablage. Dessutom fylldes de märkliga fördjupningarna bakom hjulhusen igen.


Fenan är Maestros i resin. Jag justerade också partiet vid utblåset som är alltför "bulligt" i mina ögon:


Ställen fick lite kablage:


Sedan var det dags för det som nästan är det roligaste av allt: En rejält omfattande vädring: 



Och så var det klart! Här en liten lista över allt som lades till:

- Fotoets i cockpit från Maestro
- Fotoets i utblåset från Maestro
- Fena från Maestro
- FOD-luckor och stege från Maestro
- Hjul från Maestro
- Stol från Pilot Replicas
- RAT (nödgenerator) från Pilot Replicas
- Pitotrör från Master
- Dekaler från Moose Republic Decals
- Stege från Maestro

...och så här blev det:


FOD-luckorna var ett enkelt sätt att slippa krångligt slipjobb i luftintagskanalerna...








Till slut fixade jag till en basplatta:


Mycket jobb var det, men slitet fick sin belöning med en klasseger på AIM i Mölndal 2018!

Eurofighter Typhoon, Revell 1/48 (2018)


Årets sommarsemester avnjöts vid den toscanska kusten, en plats som bjöd på sol, värme bad, fantastisk italiensk mat och dryck och dito glass. Men som en extra synnerligen trevlig bonus fylldes himlen emellanåt av en till fyra lågtflygande Eurofighters från flygbasen i Grosseto bara någon mil bort. När en flygentusiast och modellbyggare utsätts för sådana njutningar, är konsekvensen naturligtvis given: Denna maskin måste förstås byggas.

Lyckligtvis finns Revells utgåva - den enda vettiga i 1/48 - med dekaler från just basen i Grosseto. Bingo! Trodde jag. Tills jag insåg att den utgåvan var hopplös att få tag på. Desto lättare var det att hitta "Bronze Tiger"-utgåvan som kom häromåret. Och som tur var, lyckades jag få tag i dekalerna från Revells originalutgåva via en byggkollega. Ibland har man tur!


Det här är verkligen en maskin jag aldrig trodde att jag skulle bygga! Den är egentligen för modern för min smak, dessutom tycker jag att att den är ganska ful. Som om någon försökt rita en F-16, men ändrat sig och gjort en Gripen istället. Och sedan blev det pannkaka av alltihop. Men har man väl sett den i luften är den rätt häftig i sin brutalitet.



FOD-luckorna gjordes av plasticard. Ett enkelt sätt att komma undan en av denna modells största svagheter.


Men det var kul med en utflykt i det moderna. Nu åter till lite mer välkända Kalla Kriget-jaktmarker..

tisdag 10 juli 2018

Saab J 35Ö Mk II Draken, Hasegawa 1/48 (2017)


Ännu en Draken i samlingen. Den här gången en österrikare, i det slutliga utförandet med dansk fentopp och stjärtkon. Och kanske i det snyggaste av alla Drakenkamouflage, jag gillar skarpt kontrasten mellan de tre grå nyanserna och de klarröda siffrorna.

Körde Aires cockpit denna gång, för omväxlings skull i den grå nyans som österrikarna hade. Färgen är lite väl ljus på bilderna, den syns bättre på bilder längre ner.



Cockpiten saknar korrekt sikte och registerkamera, så de fick scratchas. Lade även till de ribbor under framrutan som saknas.


Hjulhusen fick lite extra detaljer...


...precis som ställen. De österrikiska är de gröna, de vita hör till min danska F-35 som jag parallellbyggde.


Allt målades med Gunzefärger. Dekalerna är ur lådan, tryckta av Cartograf och riktigt fina. Dayglowen är klockren, mycket bättre än bilderna visar. Jag kompletterade även med några småtexter som saknas på arket.




Förebilden är hämtad från hur de såg ut på sluttampen, så det fick bli ganska så ordentligt vädrat. 





Cockpiten med stol och andra detaljer från Aires. Pitotrör från Master.


Jag kompletterade även med ett litet ljusblått emblem på fenans vänstersida som hämtades från Eduards Drakenutgåva och som en vänlig byggkollega skickade till mig.


Riktigt bra blev det, om jag får säga det själv. Det här är nog en av de modeller som jag är allra mest nöjd med! Vilket var extra roligt när det är en så kär förebild. Modellen tog hem ett silver på AIM i Göteborg 2017.


Och det blir förstås fler Drakar. Har fem-sex stycken liggandes. På idéstadiet finns en svensk grå, en finsk, en svensk D, eventuellt omålad, en riktigt resintung S 35E, en SK 35 och prototypen... Ja, idéer saknas inte. Men man kan aldrig få nog av Drakar!



Saab A 36, Broplan 1/72 (2017)


Här kommer en riktigt udda fågel, en skapelse som aldrig blev av. Det handlar om den mystiska "36" mellan Saab 35 Draken och Saab 37 Viggen, den nedlagda atombombaren A 36. Projektet inleddes i början av femtiotalet men lades ner ungefär tio år senare då kostnaderna skulle blivit alltför höga. Dessutom hade Sverige då sagt nej till att utveckla kärnvapen. Saab påbörjade då istället utvecklingen av det som skulle komma att bli Viggen.



Jag byggde en A 38/B3LA för några år sedan. Inspirerad av den drog jag igång en omfattande konvertering som förhoppningsvis skulle resultera i en A 38. Corsair, Delta Dart, F-16 var några av de typer som fick låna delar till projektet. Men just som jag var mitt i det, släppte Broplan en vacumformad modell. Efter en stunds övervägande, hamnade mitt konverteringsprojekt på hyllan och jag gav mig istället på att bygga vacumformat för första gången på trettio år.

Modellen såg ju inte så avancerad ut. Bra för oss som är noviser på vacumformat. Några väldigt grovt tillyxade injektionsdelar följde med. Till slut kom jag inte att använda någon av dem, istället fick skrotlådan länsas på både det ena och det andra.


Cockpit hämtades från Draken i 1/48. I övrigt började jag bygga upp luftkanal, hittade en turbinfläkt från en DC-10 i 1/144 och ett lämpligt utformat nosställsschakt.


Ett lämpligt utblås hittades i skrotlådan och en kvartett fotoetsade luftbromsar - även de från Draken i 1/48 - passade perfekt.


Cockpit byggdes upp som en mix mellan Viggen och Draken. Efter moget övervägande och goda råd, fick det bli en Viggenstol.


Vingarnas undersida hämtade också inspiration från Viggen. Själva modellen gick hyfsat att få ihop. Passformen var okej, och det krävdes inte mer spackel än på många injektionsgjutna modeller. Dock är det alltid klurigt med vacumformat eftersom plasten är så tunn. Inte mycket att slipa på, liksom.


Så var då det mesta klart. Ser det ut som. Men åtskilligt småplock återstod, inte minst den delikata processen att få dit huven på ett snyggt sätt. 


Efter totalt tre byggperioder över fem år blev den äntligen klar. Orken tröt emellanåt, men till sist tog jag mig i kragen och drog på en långspurt till Open 2017.


Målningsmönstret hämtades från ett aldrig utfört alternativt förslag till Viggen. Dekalerna är i huvudsak Moose Republics Lansen-dekaler. F 6 kändes som en lämplig flottilj för en sådan här skapelse, dessutom var det snyggt med emblemet på fenan!


Extratankarna hämtades från F-16 medan en F-14 fick släppa till huvudstället. Nosstället kommer från en Starfighter i 1/48. Radarvarnarna på de yttre vingbalkarna kom från en Airfix Viggen och var i samma stuk som på de första Viggenprototyperna. Slängde även ihop en nödgenerator modell Viggen/Draken.



En udda skapelse blev det. Och det var värt slitet! Det är riktigt kul att ha den här i samlingen! Modellen har dessutom plockat hem två silver, på Open och AIM 2017.



Till sist en bild på en duo som kunde ha varit. Här syns också hur stor A 36:an hade blivit, något större än Viggen och betydligt tyngre.


Och nu blir man ju sugen på att få till en i 1/48 också... Men det får nog vänta ett tag.