Aero L-39ZA Albatros, Trumpeter 1/48 (2019)

Jobbar vidare med att redovisa årets byggen. Och här är en till som blev klar i våras, Trumpeters nya L-39 Albatros (eller "Albatro" som de envisas med att kalla den själva). Min tredje tjeckiska tvåsistsare sedan i höstas. Man anar ett tema... L-39:an är en riktig favorit, den känns lite som en flygande sportbil, en riktigt läcker design!

Som vanligt på nya Trumpeter/Hobby Boss är passformen ljuvlig, vilket inte alltid gäller researchen - vilket inte minst visas av att de missat namnet! Men formmässigt ser den ändå rätt okej ut, åtminstone vad jag kan se. Jag byggde den i stort sett rakt ur lådan, lade bara till lite extra småjox i cockpit. Originalet är rätt spartanskt, så Trumpeter hade ändå fått med det mesta.

I övrigt var det bara några små antenner som lades till, plus luckorna för huvudstället som Trumpeter missat (det sitter ett par extra luckor innanför den ordinarie luckan som sitter på stället. Dessa fälls automatiskt ut när stället är ute, vilket gör att hjulbrunnarna inte syns alls.

Jag valde en slovakisk variant. Småtexter och annat är samma som på den tjeckiska som finns med i lådan, medan nationalitetsbeteckningar och siffror plockades från AMK:s L-29.

Det är ett märkligt bygge det här. Dels var den ett snabbygge, jag kunde nog ha detaljerat mer och dessutom har den en del småmissar som får skyllas på tidsbrist och lite slarv. Sedan är den inte särskilt vädrad, kombinationen högblank och chippning stämmer faktiskt med originalet. Och högblankt gör sig sällan på utställningar, det blir lätt lite leksaksfeeling.

Men ändå är jag grymt nöjd med den. Trots allt får den mig att känna att den mer känns som en förkrympt kopia av originalet än många andra av mina byggen. Svårt att förklara, den är ju inte särskilt märkvärdig. Men ändå en favorit hos mig - däremot inte hos domarna, av lätt insedda och ovan beskrivna skäl. :)

Supermarine Spiteful FR. XIV, Trumpeter 1/48 (2019)

Supermarine Spiteful? Ja, trots att jag nog få säga mig vara hyfsat kunnig i flyghistoria, var det först för några år sedan som jag fick upp ögonen för denna märkliga maskin. Som synes är det nästan en Spitfire. Men bara nästan.

Efter Andra världskriget ville Supermarine inte riktigt släppa Spitfire. Trots att jetflygets intåg stod för dörren, fortsatte man utvecklingen av sin legendariska ikon. Man utgick från Mk. XIV, i mångas ögon den bästa Spitfiren, men försåg den med en ny vinge med brett placerade landningsställ á la Mustang.

Vingen placerades något längre fram än på Spitfire och ytterligare några små justeringar gjordes. Dock hade man hamnat så långt från grundkonstruktionen, att man beslöt att ge den nya konstruktionen ett nytt namn; Spiteful. En version för marint bruk, Seafang, togs också fram.

Redan när prototypen flög, stod det klart för de flesta att det här var ett stickspår i flygets utveckling. Endast ett fåtal exemplar byggdes innan Supermarine övergav konstruktionen till förmån för jetflyg. Dessvärre ville man inte riktigt släppa Spiteful, så när dess efterträdare Supermarine Attacker ritades, återanvände man konstruktionen för vinge och landställ och gav den dessutom sporrhjul(!)

Efter att ha byggt Attackern tidigare i våras, fick jag inspiration att slänga ihop Spitefulen på några dagar, rakt ur lådan. Något som inte var särskilt svårt, eftersom modellen har utmärkt passform och inte så många svåra detaljer. Cockpit är mattsvart, så inte ens om huven hade varit öppen hade man kunnat se särskilt mycket. Och med stängd huv duger definitivt lådans cockpit. På sätt och vis är det tur att inget syns, eftersom Trumpeter som så ofta slarvat med researchen och skapat en cockpit som till stor del är fri fantasi.

Men snabbyggen är också kul som avkoppling. Och roligt att införliva denna märkliga maskin i samlingen.