tisdag 18 maj 2021

Mikojan-Gurevitj MiG-21MF, Eduard, 1/48 (2020)







Det var länge sedan jag lade ut något här. Något som inte beror på att byggandet legat nere, utan snarare på att jag inte fått tummen ur att lägga ut. Dessutom har jag haft en del fotostrul och till råga på allt byggt om hobbyrummet. Många bäckar små - men också mycket att ta igen. Vi börjar med ytterligare en sovjetisk i östtysk kostym; Eduards magnifika MiG-21, här i MF-versionen.

De flesta byggen brukar ju börja med cockpit. Men här är det bäst att fixa noskonen först, eftersom den är i stort sett hopplös att måla om man tar den mot slutet.


Cockpit försågs med Eduards eget fotoets...




...och lite extra kablage förädlade hjulhusen. Det mesta är dock rakt ur lådan. Det här är som sagt en fantastiskt fin modell! En av mina favoriter alla kategorier, faktiskt.

Dags att måla. Först en rejäl pre-shade. Det här är ju bara så kul!


Mönstret är ju inte direkt fattigt på former. Maskerade med häftmassa som vanligt.

Färgerna är ett speciellt kapitel på denna. Individen är bevarad på flygmuseet i Oberschliessheim i Tyskland. Där är den mörkgrön och en slags ljust olivgrön. Men på bilder på nätet på exakt samma individ när den var i tjänst, är det ljusgröna snarare brunt. Och eftersom kamouflagemönstret är samma - i öst var man inte så noga med att mönstren skulle vara samma, utan målade på lite hursomhelst - ser det inte ommålat ut. Och maskinen på museet ser heller inte ommålad ut, utan är rätt normalt sliten. Så jag valde de bilder som verkade vara av bäst kvalitet, vilket var de från museet.

Dekalerna är ur lådan, med en del kompletteringar. I stort sett alla småtexter fick bytas ut, då de är röda och blå på arket, medan de i verkligheten var svarta. På bilderna ser det röda lite väl skarpt ut, men det ser bättre ut i verkligheten. Däremot är jag inte helt nöjd med det gula som borde dragit mer åt orange... Jaja...




Som sagt, Eduards ets i cockpit piggar upp ett redan utsökt grundmaterial. Lite utmaning att få till samma färg som det förmålade etset, men det löste sig till slut. Tätningslisten på sidorutorna på frontrutan kan se lite tjocka ut, men de såg faktiskt ut så här. Finishen på de ryska kärrorna från den här tiden är inte alltid högkaratig om man säger så.



Jag brukar inte hänga på så mycket på mina modeller, men den här gången gjorde jag ett undantag. 


Som sagt, en väldigt trevlig modell som rekommenderas varmt! Det här är min tredje Eduard-MiG-21 i 1/48. Och det blir fler, fyra stycken ligger obyggda i stashen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar